Grundläggande behörighet har den som
1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänt i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A
2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänt i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt engelska A och matematik A
3. har en avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet till högskolestudier i det land där den fullföljts samt har kunskaper i svenska, engelska och matematik som motsvarar lägst betyget Godkänt i svenska B, alternativt svenska som andraspråk B, engelska A och matematik A
4. fått intyg om grundläggande behörighet från folkhögskola
5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (så kallad reell kompetens).
Övergångsregler för grundläggande behörighet
Sökande som före den 1 januari 2010 uppfyllde de dåvarande kraven för grundläggande behörighet kommer även i fortsättningen att vara behöriga. Det gäller även den som har ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och slutbetyg med reducerat program från gymnasieskolan. Om du är osäker på om du har grundläggande behörighet bör du vända dig till en studie- och yrkesvägledare i den kommun där du är bosatt.
Den så kallade 25:4-regeln används inte längre, men även för den finns det övergångsregler. Den som är född senast 1983 och som före den 1 juli 2008 hade kunskaper i svenska och engelska som motsvarade svenska B och engelska A samt 4 års arbetslivserfarenhet på minst halvtid har grundläggande behörighet till och med den 31 december 2011. Det innebär att man kan utnyttja denna behörighetsgrund om man söker till högskolan senast i april 2011, för att börja studera hösten 2011.
Särskild behörighet
För många utbildningar krävs ytterligare förkunskaper utöver grundläggande behörighet. För att vara behörig till en sådan utbildning ska man ha läst kurser som ger relevanta förkunskaper för just den utbildningen, och ha minst godkänt betyg i dem. Det kallas särskild behörighet.
Den särskilda behörigheten anges vanligtvis som områdesbehörighet. De gäller för utbildningar på grundnivå som riktar sig till nybörjare. Det finns 17 olika områdesbehörigheter. Områdesbehörigheterna består av behörighetskurser och meritkurser. De meritkurser som ingår i områdesbehörigheter kallas områdeskurser, men det finns även generella meritkurser som inte är kopplade till områdesbehörigheterna, till exempel vissa kurser i språk och matematik.
Läs mer om meritkurser under Meritvärdering »
Skillnad mellan yrkesutbildningar och andra utbildningar
För utbildningar som leder till yrkesexamen är det Högskoleverket som har beslutat vilka områdesbehörigheter som ska finnas och som fastställer vilken områdesbehörighet som ska användas för utbildningar som leder till yrkesexamen. För civilingenjörsutbildningar finns det två områdesbehörigheter och för lärarutbildningar finns det sex stycken. Vilken av dessa som används avgörs av högskolan.
För kurser och program som inte leder till yrkesexamen väljer universiteten och högskolorna vilka områdesbehörigheter de vill använda.
Högskolorna kan själva påverka behörighetskraven
Lärosätena har möjligheter att anpassa behörighetskurserna inom områdesbehörigheterna. Om det finns särskilda skäl kan de besluta om undantag från något eller några av behörighetskraven. De kan också höja kraven, efter tillstånd från Högskoleverket. Det är därför viktigt att alltid kontrollera respektive lärosätes krav för en viss kurs eller ett visst program och inte bara informera sig om kraven i områdesbehörigheterna.
Lärosätena kan inte påverka områdeskurserna i områdesbehörigheterna, utan de kvarstår alltid som i föreskriften. Områdeskurserna i områdesbehörigheterna gäller alltså alltid när det krävs särskild behörighet för en utbildning även om lärosätet sänkt behörighetskraven.
Högskolor med enskild huvudman behöver inte använda områdesbehörigheter. Det gäller i första hand Chalmers, Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm, men det är bara Handelshögskolan som kommer att avstå från att använda områdesbehörigheter. Den sökande bör vända sig direkt till Handelshögskolan för att få information om behörighet till högskolans utbildningar.
Särskild behörighet till andra kurser än nybörjarkurser
Det finns även kurser och program på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare. Då kan de särskilda behörighetskraven vara kunskaper från kurser i gymnasieskolan och en eller flera högskolekurser eller andra för utbildningen relevanta krav.
Läs mer i föreskrifterna
Om du vill veta vilka kurser som ingår i de olika områdesbehörigheterna, eller läsa reglerna mer detaljerat, se Högskoleverkets föreskrifter om områdesbehörigheter.
Nya områdesbehörigheter för lärarutbildningen
På grund av att dagens lärarutbildning ska göras om till höstterminen 2011, och ersättas av fyra nya lärarexamina, har Högskoleverket påbörjat att ta fram nya områdesbehörigheter för förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningen.
Högskoleverket arbetar också med att ta fram förslag till särskilda behörighetskrav för yrkeslärarutbildningen, i fråga om yrkeskunskaper. För att bedömningarna av de sökandes yrkeskunskaper i ett undervisningsämne ska bli likvärdiga ska Högskoleverket ta fram kunskapskriterier.
Reell kompetens
En sökande kan räknas som behörig trots att han eller hon inte uppfyller de formella behörighetskraven. Detta kan ske om universitetet eller högskolan bedömer att den sökande kan tillgodogöra sig utbildningen med hjälp av tidigare kunskaper och erfarenheter. Den sökande anses då ha så kallad reell kompetens. Reell kompetens handlar bara om behörighet. Många sökande som förklarats behöriga genom reell kompetens saknar betygsmeritvärde och då kan det vara viktigt att göra högskoleprovet för att kunna delta i ett eventuellt urval.
SUHF har fastställt rekommendationer för hur högskolorna ska bedöma reell kompetens för grundläggande behörighet:
Se SUHF:s rekommendationer »
För ytterligare information om reell kompetens hänvisar vi till Högskolverkets rapport Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden.
Behörig till högre utbildning
För att bli antagen till högre utbildning måste man ha vissa förkunskaper. Den som har de förkunskaper som krävs är behörig. Behörighetskraven är indelade i grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många utbildningar ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet.
Läs mer om behörighet »
Urval utifrån betyg, högskoleprov eller alternativt urval
När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser fördelas platserna utifrån ett urval. Urvalet görs utifrån de sökandes meriter: betyg, resultat på högskoleprovet eller andra meriter i ett alternativt urval.
Läs mer om urval »
Läs mer
Reglerna om tillträde (antagning) till högre utbildning finns i 7:e kapitlet i högskoleförordningen. Det finns också föreskrifter som rör antagning. Varje universitet och högskola ska dessutom ha en antagningsordning. Du hittar de här texterna via länkarna i högerspalten.
Frågor om antagningsreglerna
Elever och föräldrar bör i första hand kontakta skolans eller kommunens studie- och yrkesvägledare eller en studievägledare på högskolan.
Frågor om antagningen ring 0771 — 55 07 20.
Frågor som rör utformning av betyg m.m. besvaras av Skolverket: skolverket@skolverket.se eller 08-527 332 00.
