Att servera måltider med rätt innehåll och sammansättning kan tyckas vara enkelt och självklart men inte alltid så lätt Det är vår förhoppning att dessa riktlinjer ska bli väl mottagna och användas som ett stöd i vardagsarbetet bland ansvariga för våra barns och ungdomars måltider.

 

Syfte

Dessa riktlinjer anger en övergripande viljeinriktning och ambitionsnivå för måltidsverksamheten inom förskolan och skolan.

Syftet är att säkerställa en lägsta kvalitetsnivå

Riktlinjerna ska ge vägledning inom följande områden:

• förskolans och skolans målsättning med måltiderna
• ansvar för kosten och kosthanteringen
• energi- och näringsbehov, energifördelning
• livsmedelsval
• tillagningsmetoder, varmhållning, transporter
• livsmedelshygien
• måltidsmiljö, måltidsschema, pedagogiska måltider, elevmedverkan
• specialkost
• ekologiskt, närodlat
• fritidshem
• traditioner och födelsedagsfirande på förskola/skola
• utflykter och friluftsdagar
• utvärdering

 

Målsättning med måltiden i skolan

• Måltiderna ska liksom övriga aktiviteter under dagen präglas av skolans mål och riktlinjer och ha ett pedagogiskt syfte Skollunchen ska vara ett naturligt inslag i elevens skoldag och serveras i en för elever och personal trevlig miljö. Den ska ge eleven avkoppling och social träning och grundlägga goda måltidsvanor som är hållbara på sikt både för hälsa och för miljö.
• Tillgodose 25 – 35 % av elevens dagsbehov av energi och näring enligt gällanderekommendationer och därmed bidra till god hälsa och välbefinnande.
• Ta till vara svensk matkultur samt med mat från olika länder öka förståelsen för andra kulturer.

 

Ansvar för kosten och kosthanteringen

• Kostchef tillsammans med kokerska, kökspersonalen i såväl tillagningskök som mottagningskök är ytterst ansvarig för att livsmedelshanteringen och livsmedelslagen följs.
• Den mat som skolan erbjuder uppfyller Svenska näringsrekommendationer.
• Skolledning och verksamhetsansvarig/kostansvarig för kök och servering, ska tillsammans utforma en trevlig och tilltalande måltidsmiljö.
• Skolledningen ansvarar för att eleverna får kunskap och därmed insikt om måltidens betydelse som en hälsofrämjande faktor.

 

Energi- och näringsbehov

• Livsmedelsverket rekommenderar att skollunchen, inklusive bröd, dryck, grönsaker, ska ge eleven 25 – 35 % av det dagliga energi- och näringsbehovet. Som hjälpmedel vid serveringen ska tallriksmodellen användas. Den, tillsammans med bröd och dryck visar proportionerna i en komplett måltid.  

 

Livsmedelsval

Kommunens verksamheter ska köpa livsmedel från de leverantörer med vilka kommunen har avtal. Samtliga anbudsprodukter är utvalda enligt kommunens kravspecifikation.

Leverantörerna kan i viss utsträckning tillhandahålla ekologiskt framställda livsmedel.

 

Mjölk- och mjölkprodukter, dryck

Idag serveras lättmjölk vilket är de nya rekommendationerna från Livsmedelsverket.

Det ska alltid finnas mjölk/vatten att välja mellan.

Söta måltidsdrycker rekommenderas inte.

 

Matfett

Välj ett bordsmargarin med högst 80% fetthalt och med en hög andel omättat fett. Vid matlagningen bör man använda D-vitaminberikat flytande matfett eller olja (gärna rapsolja) eller ett fast matfett med hög andel omättat fett.

 

Bröd och spannmålsprodukter

Dagligen serveras hårt bröd

Mjukt bröd ska erbjudas då det serveras soppa eller sallad

Erbjud gärna olika typer av matbröd. Välj gärna osötat och fiberrikt bröd.

 

Fisk

Servera fisk gärna en gång/vecka. Välj olika typer av fisk både mager och fet.

 

Kött och charkprodukter

Alla typer av kött- och charkprodukter kan användas. Välj företrädesvis charkprodukter med lågt

fettinnehåll.

 

Grönsaker och rotfrukter

Variera grönsakerna och rotfrukterna och välj efter säsong. Salladsbordet bör innehålla grönsaker med C-vitamin och kostfiber och grönsakerna bör serveras var för sig. Servera flera alternativ vid samma måltid och servera/placera dem gärna före den övriga maten.

 

Frukt

Välj efter säsong.

 

Tillagningsmetoder och transporter

De som ansvarar för tillagningen ska sträva efter att tillaga maten från grunden med råvaror av hög kvalité. Utrustning lokaler, förråd och bemanning får styra vad som kan tillagas. Då halvfabrikat används är det viktigt att man ändå sätter en personlig prägel på maten.

Mat ska inte varmhållas längre än två timmar, för potatis gäller högst 1 timme och temperaturen vid varmhållning ska inte understiga +60 grader.

Vid all transport av färdig mat från annat kök ska detta ske i för ändamålet sådan utrustning att rätt temperatur upprätthålls. För kyld mat +3 och för varm +60 grader.

 

Livsmedelshygien

Livsmedelslagens bestämmelser gäller för all livsmedelsverksamhet som sker i storhushåll.

Arbetsgivaren är skyldig att fortlöpande eller minst en gång vartannat år ge personal som hanterar livsmedel information och fortbildning omkring livsmedelshygien.

Alla kök som lyder under livsmedelslagen ska ha ett egenkontrollprogram som är godkänt av

miljökontoret.

 

Kompetenskrav för personal inom storhushåll

Vid nyanställning av kokerska vid tillagningskök ska vederbörande ha kokerskeutbildning för storhushåll. Verksamhetsansvarig ska ha kunskap om verksamhetens behov och ansvara för att:

• Alla som arbetar i storhushåll ska erbjudas kontinuerlig och lagstadgad fortbildning i livsmedelshygien och livsmedelshantering
• Ha kunskap om specialkost vid födoämnesöverkänslighet

 

Måltidsmiljö, måltidsschema, pedagogiska måltider, elevmedverkan

• Upplevelsen av matens kvalité visar, att den oftast är bättre där man har en trevlig måltidsmiljö. Det är därför viktigt att varje skola utformar en miljö runt måltiden som känns trivsam för alla. Faktorer som är viktiga är möblering, belysning, ljudnivå, särskild plats för ytterkläder, m.m.
• Matsalarna har ofta för få sittplatser, det är därför viktigt att skolan med hjälp av schema styr ätandet, så att långa köer undviks och att serveringspersonalen på ett bra sätt kan tillhandahålla rätt mängd mat i fräscha serveringsställen. Schemaläggningen ska också ge alla möjlighet att äta utan tidspress.
• Vuxna ska ha möjlighet att äta pedagogisk lunch tillsammans med eleverna
• En viss elevmedverkan i måltidsverksamheten ökar förståelsen för serveringspersonalens arbetssituation.( t.ex. hjälp med bordsavtorkning)

 

Specialkost

Specialkost till barn och ungdomar inom förskolan och skolan ska tillhandahållas efter samråd med föräldrar och skolhälsovården.

Alternativa rätter med samma näringsinnehåll ska erbjudas dem som av religiösa, etiska eller medicinska skäl inte kan äta alla rätter. Ansvariga för måltidsverksamheten bör sträva efter att specialkosten, så långt det är möjligt, liknar den mat som serveras till övriga ätande samma dag.

Då medicinska skäl föreligger ska det styrkas med läkarintyg, och intyg specialkoster ska ifyllas och lämnas till ansvarig kökspersonal.

Till barn i förskola upp t.o.m. årskurs 9 som önskar vegetarisk kost krävs intyg från förälder och kontakt med skolsköterska.

Nötter, mandel och jordnötter får inte ingå i den mat som serveras.

• Sjukdom, födoämnesöverkänslighet. Kontakt med skolhälsovård och föräldrar är nödvändigt för att säkerställa att rätt kost serveras. Eftersom behovet av specialkost förändras under uppväxten krävs kontinuerlig uppföljning.
• Religiösa eller etiska. Vid samråd med föräldrarna lämnas information om kökets möjligheter att tillgodose önskemålen. I de fall då näringsinnehållet påverkas, t.ex. vegankost, bör föräldrarna uppmärksammas på detta. Koshermat eller mat som är tillagat av kött från rituellt slaktade djur kan inte tillhandahållas

 

Ekologiskt, närodlat

Menyn och valet av livsmedel ska så långt det är möjligt anpassas efter säsong. Det är en del i det ekologiska tänkandet. Det finns också möjlighet att från våra avtalsleverantörer köpa livsmedel som är producerade enligt KRAV:s regler.

Det är idag inte möjligt, p.g.a. Lagen om offentlig upphandling, LOU, att köpa produkter av andra företag än våra avtalsleverantörer. En upphandling måste alltid ske och kan enbart göras vid innevarande avtalstids slut.

 

Fritidshem

Frukost

Frukosten ska bestå av mjölk/filmjölk alternativt gröt och mjölk. Bröd, bordsmargarin samt pålägg och någon grönsak eller frukt.

 

Mellanmål

Fritidshemmet ska erbjuda ett mellanmål som står för ca 10-15 % av dagens energibehov.

Mellanmålet på eftermiddagen ska bestå av mjölk/mjölkprodukter och smörgås med pålägg samt

frukt/bär eller grönsak. Alla sötade alternativ ska undvikas.

 

Traditioner och födelsedagsfirande i skolan

Det finns traditioner av olika slag som uppmärksammas i förskola/skola.

Vilka traditioner och festligheter som uppmärksammas kan skilja sig åt på respektive enhet.

När vi firar någon ska vi vara medvetna om att det finns rekommendationer som säger att söta produkter bör undvikas i skola/förskola.

Självklart måste vi ibland få överraska vid speciella tillfällen men det måste förskola/skola få bestämma utifrån verksamheten på vilket sätt och med vad.

 

Glass och tårtkalas där barnet själv tar med sig hemifrån ska undvikas.

• För att minimera söttillfällen under barnets vistelse på förskola/skola
• Kökspersonalen kan inte ansvara för spårbarheten i det som serveras utanför ordinarie måltidsordning.

Varje enhet måste själv tillsammans med ansvarig kökspersonal bestämma hur man vill

uppmärksamma firandet av födelsedagar eller vilka traditioner som ska uppmärksammas.

 

Utflykter och friluftsdagar

Beställning till köket ska göras senast 2 veckor före leveransdatum

 

Förslag på vad köket kan erbjuda.

• Korv med bröd (2 per person), dryck och grönsak
• Hamburgare (2 per person), dryck, grönsak
• Dagens lunch om det fungerar med hämtning

 

Förslagen ovan kan endast erbjudas vid kortare utflykter där det är en kort varmhållningstid.

 

I övrigt gäller

• Dubbelmacka, dryck, frukt
• Pastasallad, dryck, bröd, mjukost
• Pannkakor (kalla), dryck, sylt, grönsak

 

Drycken levereras koncentrerad och får blandas av mottagaren själv.

 

Sker utflykten till annan ort inom kommunen kan måltiden förläggas till närmaste skola.

Glöm inte! Avbeställning till ordinarie skolrestaurang samt beställning till den gästande skolrestaurangen

 

Utvärdering

Alla barn ungdomar och vuxna i förskolan och skolan ska ges möjlighet att kunna påverka och ge synpunkter på kvalitén på maten och måltidsmiljön. Det kan ske t.ex. genom

• enkäter
• matråd
• intervjuer
• idélådor
• eller på annat sätt